Jag är så glad och tacksam för att vi var och hälsade på dig i förrgår. Så glad och tacksam för att vi fick en sista pratstund.
Du har alltid betytt mycket för mig. Du har funnits för mig ända sedan jag var en liten flicka och tillbringade alla mina skollov hos dig och farmor i Vallerås.
Du hade alltid tid och hade alltid glimten i ögat. Du låg på golvet och lekte med mig och jag fick följa med dig ut i skogen och hugga ved, åka skidor eller plocka bär.
Jag har dig att tacka för en stor del av min barndom. Att få komma upp till dig och farmor var alltid lika spännande. En stor kontrast till livet i storstaden.
Vi var ute på ån och rodde drag och tittade på bävrar och satt i bilen på gården när det åskade. Vi har plockat många liter blåbär och hjortron och suttit på en stubbe i skogen och fikat.
Men nu har du dragit iväg på din sista resa och farmor kommer att ta emot dig när du kommer fram.
Vila i frid.
Jag älskar dig farfar.
1 kommentar:
Förstår din stora saknad...
Kram
Skicka en kommentar