Rapport från verkliga livet

Man kan läsa om hur Försäkringskassans nya regelverk "ställer till det" för många människor i Sverige idag. Hur de nya reglerna för tidbegränsad sjukersättning slår undan fötterna för människor.

Jag har en vän som är ett lysande exempel på detta, vi kan kalla henne för Lisa.

Lisa har en nack- & ryggskada efter en bilolycka för ett antal år sedan. Ett tag efter skadan ville Försäkringskassan sjukpensionera Lisa helt eftersom hon har en sådan svår skada. Lisa VÄGRADE, hon var ju inte ens 35 år! Hon började arbetsträna någon timme per vecka och kom till sist upp i halvtid, en omfattning som hon nu haft ett tag och som fungerar. Hon har en anpassad arbetsplats med några hjälpmedel och det fungerar bra.

Förra sommaren, 2009, fick Lisa ett besked från Försäkringskassan som sa att hennes tidsbegränsade sjukersättning på 50 % skulle upphöra om 6 månader och att man skulle utreda om Lisa skulle få en permanent sjukersättning på 50 % eller om Lisa skulle stå till arbetsmarknadens förfogande till 100 %.

Lisa gick med på att åka till Falun och bo där en vecka och träffa alla tänkbara specialister som skulle bedöma Lisas förmåga. Det var läkare, kurator, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast m.fl. Under tiden för utredningen skulle Lisa vara sjukskriven på 100 %, få sjukpenning och ersättning för rese- & kostutlägg.

Lisa genomgick alla tester och åkte efter en vecka hem igen. När hon till slut (efter ett par påtryckningar) fick en blankett från Försäkringskassan hjälpte jag henna att fylla i den, hon fyllde i den och sen började den långa väntan..... och väntan..... och väntan......

Den tidsbegränsade ersättningen skulle upphöra den 1 februari 2010 så Lisa skulle få besked från Försäkringskassan i god tid före det datumet. Utredningssvaret från Falun dröjde inte så länge. De arbetade snabbt. Jag följde med Lisa till Falun för att gå igenom svaret (Ett 19 sidor långt dokument fyllt med fakta) och sammanfattningen av utredningen var att med en sådan allvarlig skada är det inte vanligt att man kan jobba överhuvudtaget! Lisa skulle inrikta sig på att acceptera denna nedsättning och vara mycket nöjd med att kunna arbeta 50 % (vilket inte är så lätt för Lisa vill verkligen jobba heltid). Men det är ju inte utredningsföretaget som beslutar utan Försäkringskassan så utredningen skickades vidare till Malung.

Före jul var jag med Lisa till FK och vi gick igenom utredningssvaret. Lisa påpekade också att hon fortfarande inte fått någon ersättning för den tid hon var sjukskriven i samband med utredningen samt ersättning för sina utlägg för resa och mat. FK skulle kolla upp det.

Den tidsbegränsade ersättningen gick ut den 31 januari utan att Lisa hört NÅGOT från FK och runt lunchtid den 1 februari får Lisa ett samtal på mobilen där handläggaren på FK meddelar: "Vi kommer inte att förlänga din sjukersättning så du får gå och anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen idag!)

Bara så där!!?? Inget skriftligt beslut, inget personligt meddelande - ett samtal på mobilen!! Får det verkligen gå till så? Skall man behöva ta emot ett sådant livsavgörande besked på telefon? Oh my god - det hade ju kunnat sluta i katastrof. Det hade ju kunnat knäcka en människa totalt och fått ödestigra konsekvenser. Får en myndighet behandla människor på det sättet i Sverige idag?

När Lisa kom till Arbetsförmedlingen och skulle anmäla sig visste inte handläggaren där vad han skulle göra. Hade inte Lisa något papper av något slag? Skulle Lisa kunna arbeta 100 %? Ja det hela slutade med att handläggaren fick göra en anteckning om att Lisa varit där den 1 februari så att det inte skulle bli några framtida problem, mer kunde de inte göra.

Lisa fick en tid därefter ett brev från Försäkringskassan där man kallade till ett möte där även Arbetsförmedlingen skulle vara med för att titta på framtiden. Detta möte skulle hållas i slutet av februari. Jag skulle vara med som stöd. Mötet blev inställt på grund av sjukdom hos en handläggare och Lisa har fortfarande inte fått träffa någon på något möte och nu är det april! Hon har heller inte fått någon ersättning för den vecka hon var i Falun och det är ett halvår sedan nu!

Så i dagsläget:
* Jobbar Lisa 50 %
* Har hon ingen ersättning för resterande 50 %
* Har hon inte fått någon ersättning för utredningstiden för ett halvår sedan
* Har hon inte fått träffa Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att diskutera vad som gäller för hennes del nu när hon inte längre är berättigad till någon sjukersättning
* Känner hon en stor oro för vad som skall hända och har det senaste halvåret blivit sämre i sin arbetsförmåga eftersom oron gör att "huvudet inte fungerar som det skall".

Det är tragiskt att det skall behöva vara så här.......